lördag 22 november 2008

Det måste sägas högt så att alla säkert kan höra. Jag har världens finaste vänner. Det bästa jag vet är att vara stolt över dem. Igår var jag stolt, igår grät jag efter Maggans examenskonsert. Hon var fantastisk.
Jag är tacksam, jag har många att vara stolt över. Det finns många att tycka mycket om. Det är många som står mig nära. Jag har tur, det finns många som bryr sig, och för mig många att bry mig om.

1 kommentar:

Irina sa...

Åh, vad härligt att höra! Stina du ska veta att vi tycker om dig med!

Bara för lite göttig läsning om du har tråkigt någon kväll, så har jag sorterat upp mina blogginlägg lite bättre. Gjorde en kategori "patetisk prosa" som du säkert skulle gilla. ;)

Hoppas det går bra med skrivandet!