Fröken Fröken!

Att arbeta med barn är stundtals ENORMT frustrerande men oftast är det ljuvligt.

Barn 5 år: Min pappa är över 8 år.

Barn 3 år: Jag är så stark så jag kan lyfta hela jordklumpen. (jordklotet)

Barn 7 år: Fröken, du och Hanna (kollega) har olika fina lår!

Jag frågar om de har åkt buss någon gång och i såfall vart.
Barn 4 år: Jag har åkt buss till mitt hem.
Jag: Var ligger det?
Barnet tänker lite...
Barn 4 år: I Sverige.

Under ett Luciarep demonstrerar jag på min manliga kollega hur mamman ger tomten en klapp och kyss på kinden. Efteråt skvallrar en kollega någons reaktion.
Barn 10 år: Fröken, fröken, Stina pussade honom!!! Men jag lovar, jag blundade HELA tiden, säkert flera sekunder.
Fröken: Men när du är gift, så kommer kanske du vilja pussa på den du gift dig med, eller?
Barn 10 år: VA!?! Nej, inte förrän jag är 70 år!

Ok, jag erkänner, lite nördigt. Men jag gillar detta och jag gillar att jobba i skolans värld! Hepp!

Flashback

Ok, jag skall erkänna att jag denna höst följer Tv4 Idol och röstar minst 4 gånger varje fredag, i alla fall så länge Mariette Hansson är kvar. Hittade ett klipp från en svunnen tid, kanske den bästa tiden hittils...

För ganska exakt 10 (!?!?!?) år sedan hände det här.

Hej Höst!

Vi var i bokskogen. Där är det fint. Löven var fina. Snart är de borta, då blir det fult.

Igår grät jag på jobbet, igen

Igår grät jag på jobbet, igen. Denna gång för det fantastiska beskedet att familjen som tidigare skulle skickas till Irak, nu har fått uppehållstillstånd. När verkligheten är human och erbjuder hopp istället för uppgivenhet känns allt så mycket bättre.

Uteliggaren

Idag sa ett barn att jag varken såg ut att kunna spela gitarr eller marimba, inte heller något annat instrument för jag såg ju ut som en uteliggare. Jag undrade varför jag gjorde det och svaret blev att jag hade rufsigt hår. Jäkla ungar, vill skylla på småstaden men inser att så ej är fallet. Frågan är om jag nästa vecka skall piffa och kamma som fasen eller bara rufsa extra, extra mycket. Man kan inte gilla alla barn. Det är ok.

Memorandum-Promemoria

Ibland vill jag vara överallt på samma gång vilket just nu känns som en omöjlighet. Det där med tid och rum alltså, så himla mesigt. Men det löser sig, det gör det alltid. i alla fall tillslut.


Förövrigt har jag idag lärt mig att det engelska ordet memorandum betyder promemoria på svenska. Vilket på riktig svenska betyder kort skriftlig redogörelse (särskilt inom myndigheter)
Vi vet ju alla att jag är en expert på tjusiga utryck (inte), men jag ser fram emot premiäranvändningen av promemoria. Men, låter inte just Promemoria som ett ganska bra bandnamn, antingen tung death metal eller kärlekstörstande emo-band?

Fasta basta

Man skall inte ropa hej men nu vankas det fasta saker. Kropp och jobb here we go. 2010 blir nog också jäkligt bra!