fredag 8 maj 2009

Om kidnappning!

Det är bara att inse. Det finns inga jobb. Det är finanskris. Malmö skall spara 700 miljoner nästa år. Reurser tas bort. Mina kollegor blir trötta, likaså jag men det är tack och lov vettig trötthet som är lite skön. För första gången på länge känner jag mig förtjänt av ett riktigt sommarlov!

Ibland tänker jag att jag skulle göra något annat och liksom bli ekonomiskt mer välbärgad, men det är svårt att motivera sig till det när jag varje arbetsdag möts av kramandes elever som skriker av förtjusning för att de på hela skolan sjunger får önska låten "Jag har en cykel". Jobbet tar mycket tid, 50% på pappret är nog 75% i verkligheten, men på någotvis är det bara att acceptera. Det är ju finanskris och att få sätta upp en föreställning med en av klasserna där de vill att den skall handla om att rädda världen, så känns det helt ok. Önskan är att den ska handla om pingviner som säger till ett antal barn runt om i världen att isen smälter och de måste göra något. Resultatet blir kidnappning av några presidenter som med den miljövänliga flygande mattan skall ta dem till stormötet på Antarktis och där de kommer på lösningen till allt.

Att höra och filosofera detta med mellanstadiekids är enbart ett privilegium. Tänkte bjuda in herr Björklund, kanske han kommer och kanske jag då måste använda någon av barnens egenpåhittade vapenlösa och våldsfria sätt att kidnappa folk på som i slutändan resulterar till en ändring av dagens skolpolitik.

Men det är klart, vi behöver ju fler ingenjörer så att landet vi bor i kan vara främst på utveckling av diverse tekniska ting. Att öva sig på att vara en god medmänniska som jag tror görs genom att stimulera alla sinnen är inte så viktigt. Framtiden är allstå enkelt sagt, full av ledsna och socialt mindre kompetenta ingenjörer. Grattis!

2 kommentarer:

Mor sa...

Inte nog med att dom är ledsna m.m. Ingenjörerna kommer ju inte att veta HUR man kommer på något alls eftersom ingen glödande musiklärare, gärna vid namn Stina visat på begreppen fantasi och kreativitet!!!
KRÄV BJÖRKLUNDS NÄRVARO!

Misan sa...

För en stund sedan tittade jag på en tavla som föreställer en rosaklädd prinsessa mot en lila bakgrund.
Redan våren 1990 insåg jag att den där konstnären skulle bli något alldeles särdeles extra.

Kram på dej, du kloka, insiktfulla och begåvade människa!